Tycho Brahe-minnena på Ven, sedan 2001

Projektet att utveckla Tycho Braheminnena har pågått sedan år 2000, då Statens fastighetsverk övertog förvaltningsansvaret för anläggningen som förutom lämningar och rekonstruktioner av Uraniborg och Stjärneborg även innehåller byggnadsverk från senare tid.

Ett omfattande arbete inleddes med att utveckla och höja verksamhetens attraktionskraft och ekonomiska bas. Ett förslag till utvecklingsplan upprättades 2001 där idéer och projekt föreslogs.

Utvecklingsarbetet är uppdelat i löpande delprojekt. Förutom deltagandet redan i den första utvecklingsplanen har Agneta Ljungberg projekterat flera av dessa.

För en mera detaljerad redogörelse för Tycho Brahe- minnena och utvecklingsarbetet hänvisas till separat bilaga, den utvecklingsplan (PDF 1.9 MB) som upprättades 2005.

När Statens fastighetsverk övertog ansvaret för anläggningen var samtliga byggnader i mycket dålig teknisk kondition. Området består förutom lämningar och rekonstruktioner av Uraniborg och Stjärneborg även av byggnadsverk från senare tid. Dessa är t ex skolbyggnaderna från 1870 respektive 1892, vaktmästarbostaden från cirka 1825, bostadshuset från 1852, Tycho Brahemuseet från 1931 samt den av Statens fastighetsverk 2003 förvärvade Allhelgonakyrkan från 1899.

Varje byggnad har haft olika utgångsförutsättningar som påverkat valda åtgärder i renoverings- och restaureringsarbetet. Målet för utvecklingsarbetet har varit att utveckla och levandegöra Tycho Braheminnena för besökaren, genom att försöka ge en bild av hur dessa en gång såg ut samt skapa kunskap om Tycho Brahes liv och verksamhet.

2012-14

Allhelgonakyrkan, Tycho Brahe-muséet - Omfogning av långskeppets fasader samt skorstenen. Målet har varit att underhålla och bevara det ursprungliga utseendet och att använda traditionella material och metoder. Fasaddetaljernas formsten samt fasadtegel som vittrat sönder i det utsatta kustklimatet, samt glaserade formstenar i pelarfallens avtäckningar har specialtillverkats på danska tegelbruk. Renoveringen genomförs i etapper.

2009-10

Renovering av den rekonstruerade palissaden runt Uraniborg.

2008

Renovering och ändring i fastigheten Tuna 24:6, f.d. bostadshus. Anordnande av personallokaler och kompletterande kök för Café Tycho Brahe.

2007

Renovering kyrktorn och torntak på Allhelgonakyrkan, det nya Tycho Brahe- muséet, Ven. Målet har varit att underhålla och återskapa det ursprungliga utseendet och att använda traditionella material och metoder.

2006

Komplettering av inhägnad runt området efter Allhelgonakyrkans omvandling till museum.

2005

Upprättande av utvecklingsplan för Tycho Braheminnena på Ven. Den omfattar historik avseende Ven och över Tycho Brahes liv och verksamhet, samt SFV:s mål med förvaltningen. Här beskrivs Stjärneborgs- och Uraniborgsområdet, med de sentida tilläggen vaktmästarbostaden, skolhusen, Allhelgonakyrkan mm., de olika utförda delprojekten samt framtida idéer och delprojekt med fotografier och akvarellerade ritningar samt äldre ritningar och illustrationer

2005

Ombyggnad av det gamla Tycho Brahemuseet från 1930-talet till ny entrébyggnad för det samlade området samt museibutik. Renovering av fönster och interiörer samt anordnande av tillgänglig ny entré. Befintliga träportar, fönster och fönsterluckor renoverades och tjärades enligt ursprungsutförandet. Den nya tillgängliga entrén försågs med träluckor som anslöt till de ursprungliga grova träportarna. Vintertid när museet är stängt skall dessa träportar stängas och ansluta till byggnadens ursprungliga utseende.

2003

Ombyggnad av vaktmästarbostaden från ca 1825-1830 till Café Tycho Brahe. Cafékök och serveringslokaler.

Vaktmästarbostaden var 2002 i mycket dålig teknisk kondition med omfattande fukt- och svampskador i väggar, takkonstruktion och golv. Vid ombyggnaden var yttermurarna av Ven- tegel nästan det enda som kunde räddas. Efter noggrann dokumentation och uppmätning utfördes sanerings- och renoveringsarbeten.

Projekteringen utfördes i samråd med byggnadsantikvarie Anders Reisnert vid Malmö museum. Utförande med vasstak med ”Ven-ryggning” som är speciell för öns tak, ny takkonstruktion och skorstenar, fönstersnickerier, nya ytskikt samt färgsättning utfördes med avsikten att ansluta till liknande byggnader av samma karaktär från samma tid, d.v.s. ett enklare bostadshus från 1830- talet.

På caféköket ställdes naturligtvis nutida krav ur hälsovårds- och arbetsmiljösynpunkt, men köksinredning med målade träluckor och ytskikt på golv i form av schackbrädesmönstrade svart/vita keramiska plattor ansluter till byggnadens ålder.

2003

Nybyggnad av ”växthus” enligt äldre förebild. Renässansträdgårdens geometriska uppläggning centrerat kring byggnaden Uraniborg finns väl dokumenterad i äldre illustrationer. 1992 rekonstruerades en kvadrant av denna med ett runt lusthus vid den rekonstruerade vallen, med illustrationerna som förebild.

När trädgården 2003 utökades med ytterligare en kvadrant uppfördes i dess mitt ytterligare en byggnad, som skulle tjäna som växthus där kulturväxter för försäljning skulle exponeras och försäljas.

Utformningen var naturlig: en anslutning till det befintliga lusthuset samt de äldre illustrationerna. Taket utformades som en plåttäckt kupol.

2001

Besöksplattform av glas och stål samt förbättrade entréförhållanden till Stjärneborg.
Ruinerna efter Tycho Brahes astronomiska observatorium Stjärneborg täcktes på 1950- talet över med dagens svagt lutande betongvalv med kupolformade överbyggnader. tyvärr blev klimatet inne i valvet fuktigt med mögelskador som följd. Tegelgolvet blev vittrat och skört och tålde inte ytterligare förslitningar. Trappan ned under betongvalvet var dessutom ofunktionell och svårgången med låg höjd.

För att lösa slitageproblemet och samtidigt göra anläggningen tillgänglig för besökare byggdes en inglasad besöksplattform i anläggningens centrum. Plattformen som pendlades ned från betongvalvet förbands via en gångbrygga till den förbättrade entrétrappan. På detta sätt kan anläggningen besökas av allmänheten utan att övervakning av personal krävs och utan att de känsliga golven beträds.

Besöksplattformen utformades som en lätt konstruktion i stål och glas, redovisar sig klart och tydligt som ett sentida tillägg och konkurrerar inte med fornminnes, samtidigt som den regelbundna formen i byggnadens centrum inordnar sig i anläggningens symmetriska grundtanke.